Stress och utmattning är ämnen som många av oss kan relatera till, särskilt om vi har ett hektiskt liv med krävande arbete, familjeåtaganden och en mängd olika aktiviteter.
I det här podcastavsnittet delar Johannes Hansen några viktiga insikter kring hur man kan hantera stress och undvika att gå in i väggen:
I det här avsnittet:
- Det är viktigt att lära sig känna igen tidiga tecken på stress och utmattning
- Att sänka ambitionsnivån och prioritera bort saker kan vara nödvändigt för att skapa balans
- Genom att ta hand om sig själv och jobba med sin egen utveckling blir man en bättre förälder och förebild
- Stress och bristande närvaro påverkar inte bara en själv utan även ens barn och omgivning
Lär dig känna igen varningssignalerna
Många uttrycker sig som att man plötsligt går in i väggen, men i de flesta fall finns det faktiskt tidiga varningssignaler som man kan lära sig att uppmärksamma. Det handlar om att känna sin kropp och förstå när man är påslagen och stressad större delen av tiden. Hur känner du dig egentligen under en vanlig vecka? Får du tillräckligt med vila och återhämtning?
Genom att reflektera kring dessa frågor, kanske med hjälp av en stressdagbok eller olika typer av självskattningsformulär, kan man få en bättre bild av sin stressnivå. Att regelbundet kolla av med en läkare eller terapeut kan också ge värdefull input. Poängen är att fånga stressymptomen tidigt, innan det gått för långt. Lär dig de tidiga tecknen på stress och utmattning så att du kan agera i tid.
Sänk kraven och våga prioritera
En av de största utmaningarna för många som är på väg mot utmattning är att sänka sina krav och ambitionsnivåer. Man vill hinna med allt – vara delaktig i barnens alla aktiviteter, prestera på topp på jobbet, finnas där för vänner och familj. Men ibland blir det helt enkelt för mycket, och då måste man våga prioritera bort saker.
Detta är lättare sagt än gjort. Oftast handlar det inte om en intellektuell insikt utan om en känslomässig tröskel. Att verkligen gå med på att stryka något man ser som oerhört viktigt från sin agenda. Men om alternativet är att fortsätta mot en oundviklig krasch, så måste man ta det svåra beslutet.
Börja med att skriva ner allt du har åtagit dig inom livets olika områden. Titta sedan på listan med lite distans och fundera på vad som verkligen är rimligt och nödvändigt. Finns det något du kan pausa, skära ner på eller delegera? Kom ihåg att det här inte handlar om att ge upp sina drömmar och ambitioner, utan om att skapa utrymme för dem att faktiskt bli verklighet på ett hållbart sätt. När du väl sänkt tempot lite kommer du troligen att upptäcka att du mår bättre, är mer närvarande och faktiskt får mer gjort.
Ta hand om dig själv för att kunna ta hand om andra
Som förälder vill man ge sina barn kärlek, närvaro och ett gott exempel. Men om man konstant sätter sina egna behov åt sidan för att finnas där för alla andra, så blir det i längden ohållbart. Det man egentligen lär sina barn då är att inte ta hand om sig själv.
Tänk efter – vad signalerar du till dina barn genom ditt sätt att leva? Att stressa från aktivitet till aktivitet, aldrig riktigt vara närvarande i nuet utan alltid på väg någon annanstans? Risken är att de antingen gör totalt uppror mot den livsstilen eller går i samma fälla själva.
Så även om det kan kännas själviskt, är det faktiskt en välgärning för alla inblandade att ta hand om sina egna behov och jobba med sin egen utveckling. När du selv mår bra och har balans i livet kommer det att spilla över till din omgivning. Du blir en bättre och mer närvarande förälder, partner och vän. Du orkar vara en positiv kraft och inspiration för andra.
Vad skulle det innebära för dig att prioritera din egen utveckling högre? Kanske handlar det om att avsätta tid för motion, meditation, en hobby du gillar eller att gå i terapi. Oavsett vad som fungerar för dig, se till att göra det till en riktig prioritet och inte bara något du gör om du får tid över. Börja schemalägga egentid och se den som lika viktig som dina andra åtaganden.
Du stressar inte bara dig själv utan även din omgivning
Det är lätt att tänka att ens egen stress bara drabbar en själv. Men som vi redan varit inne på så påverkar det i allra högsta grad även människorna omkring oss, inte minst våra barn. Om vi konstant signalerar att vi har bråttom, att vi måste vidare till nästa punkt på agendan, så kommer de att ta efter den känslan och själva bli stressade.
Tänk på vad du egentligen vill förmedla till dina barn. Är det verkligen att livet är en enda lång to-do-lista som ska bockas av i rasande fart? Eller vill du att de ska lära sig att njuta av nuet, vara närvarande i relationer och ta hand om sig själva? Genom att sakta ner och göra medvetna val kring hur du disponerar din tid är du med och skapar en annan typ av samhällsklimat.
Stress är ju tyvärr något av en folksjukdom idag. Men vi kan alla vara med och påverka utvecklingen åt ett mer hållbart håll. Dels genom att hitta sätt att hantera stress i våra egna liv, men också genom att ifrågasätta och utmana de normer och ideal som säger att vi ska stressa och prestera och hinna med allt hela tiden.