Jag ser situationer och människor för vad de är, gör ingenting bättre eller sämre. Se sedan hur saker kan bli bättre än vad de är nu, och jobba hårt för att göra det till verklighet. Det är tankesätt som gör mig starkare.

Jag ångrar ingenting (om jag inte har betett mig som en idiot, då ber jag om ursäkt). Jag lägger inte för mycket tid på att önska att något hade varit annorlunda. Det är vad det är, jag har gjort vad jag har gjort, och det jag har varit med om har format personen jag är idag. Personen som jag strävar efter att vara stolt över.

Jag vägrar lyssna på åsikter när jag inte vet om personen har en god intention, eller när jag inte förstår vad personen vill tillföra. Jag ser åsikter i allmänhet som värdelösa.

När jag är frustrerad, känner mig hopplös och nedslagen av att det inte har blivit som jag har tänkt mig, eller när jag inte kan göra det jag vill få gjort – då vet jag att jag är på väg att växa till nästa nivå. Det är så alla riktigt bra kreativa processer börjar för mig.

Jag ser ångest som mjölksyra. Den tvingar mig att söka en större förståelse för mig själv. Den gör mig smartare.