Vad har du missat på grund av dina rädslor? Och ännu viktigare, vad missar du idag? Hur skulle ditt liv se ut om du helt plötsligt slutade lyssna på alla bromsklossar och inre kritiska röster, slutade undvika det du är rädd för – och istället såg det som själva grejen?

Du tränar din viljestyrka precis som du tränar dina biceps – genom att fortsätta framåt när det tar emot. Tänk om jag hade fått en chans att åka tillbaka i tiden, till de tidiga tonåren, när mina tankar ritade upp gränserna. Till de små och för stunden betydelselösa ”Jag gör det nästa gång”-ögonblicken.

Fegheten.

Den bittra eftersmaken, och ångesten som jag slog undan med att hoppas på ”en dag när jag har vad som krävs”.  Om jag hade fått en chans att åka tillbaka i tiden, då hade jag gått fram till tonårs-Johannes när hjärtat slog hårt, mitt i nervositeten – lagt handen på hans axel och viskat i hans öra:

Det kommer ingen nästa gång. Det är nu eller aldrig. Du avgör din framtid här.

Klumpen i magen och ilningarna i bröstet – det är så det ska kännas. Det betyder att du växer, blir starkare. Och andras blickar, spydiga kommentarer och skratt kommer att tappa betydelse när du tar steget.

Men jag kommer inte, så vitt jag vet, kunna åka tillbaka i tiden. Jag kan inte lägga handen på min egen axel eller viska något i mitt eget öra. Så jag skriver det till dig som läser det här. Att ett bultande hjärta, adrenalin-påslag, handsvett och alla anledningar till att backa ur virvlandes runt i huvudet – det är priset du behöver betala för allt du värderar högt. Det är hemligheten till att känna dig levande. Du ska vara rädd – och göra det ändå.

Du ska vara rädd och göra det ändå.

Och när du läser nästa text som handlar om att utmana dina rädslor, eller åka tillbaka i tiden, så ler du av stolthet medan dina minnen spelas upp – och scrollar vidare.