När du överskattar talang, fyller ditt huvud med orättvisor och underskattar hård träning – då är du inte bara bekväm och ogenomtänkt. Då ger du även dig själv en motorväg till hopplöshet varje gång du möter motstånd.

Hopplösheten är inte bara smärtsam och fylld med ångest.

Hopplösheten gör dig också passiv och får dig att söka enkla svar för att känna trygghet. Den ger dig känslan av att det du gör inte har någon betydelse.

Den ger dig en känsla av att framgång bara är ämnad för vissa och tyvärr inte för dig. Hopplöshet skapar avstånd till andra människor. I längden leder det till frustration, ilska och bitterhet. Du ser världen som fylld av fuskare, människor med osannolik tur som fötts med silverskedar i munnen. 

Givetvis kan du jaga orättvisor.

Människor du älskar blir sjuka och chanser du jobbat hårt för försvinner rakt framför ögonen på dig. Vi föds långt ifrån med samma förutsättningar. 

Men livet är också så mycket mer som du bara kan se när du använder all den där frustrationen som bränsle för att vinna över hopplösheten. Genom att aldrig sluta kämpa. Genom att aldrig sluta jobba hårt för att fokusera på det du kan påverka. För att göra det bästa av ditt eget liv. Då kommer du också att göra livet bättre för så många fler.