Det oväntade kommer garanterat att hända. Människor du älskar kommer att gå bort. Även de närmaste kommer svika dig. Du kommer att missa hur det viktiga faller dig ur händerna. Du kommer att lita på idioter. Kanske bli fruktansvärt orättvist sjuk. Du kommer också vara en idiot och fatta helt värdelösa beslut för att du inte vet bättre.

Men om du fortsätter även när det är jobbigt, går med på att känna smärtan hela vägen in i din benmärg, reser dig upp ur fosterställningen och ger ännu mer av dig själv, utmanar dina rädslor, går framåt med huvudet högt utan att bygga upp för tjocka murar – så kommer du bli belönad.

Om du kastar dig ut och riskerar besvikelse igen och igen.

Om du lär dig av dina misstag. Gör om, och gör rätt. Fokuserar på allt det fantastiska du får uppleva, och är tacksam för de fina människorna i ditt liv. Ser dem, uppskattar dem och bjuder in dem i din värld. Ja, då kommer du att ha ett bra liv den tiden du är här. Fullt med kärlek. Omgivet med generösa människor som vill skratta med dig. Som bär dig när dina ben inte orkar. Som kommer att fylla ditt liv – med liv. 

Men om du undviker smärta till varje pris.

Om du krampar hårt i trygghet utanför dig själv. Stänger inne dina känslor. Vägrar bli besviken. Förbereder dig misstänksamt på det värsta. Tar en defensiv hållning. Ja, då kommer ditt liv inte att bli särskilt spännande.

Det kommer fortfarande göra ont men sällan fängsla dig eller hålla dig vaken om natten av inspiration. Dagarna kommer fortfarande bli till år som blir till tio år. Livet kommer vara över utan du egentligen lade märke till det.